Nu sitter jag här på avbytarbänken igen. Kom hem från Honom för ett par timmar sen, åkte dit igår. Det var jättetrevligt även om vi inte gjorde något speciellt, käka lite och kollade på tv och datorn. Skulle röja lite  men det blev aldrig av. Jag somnade på soffan när kl var närmare halv sex, efter en stund vaknar jag av att någon kryper ner brevid mig i soffan och håller om mig. Så sov vi halva dagen, det var jättemysigt.
När vi väl vaknade till hade vi en liten diskution där han återigen "varnade" mig och sa att jag MÅSTE skärpa mig och att han inte vill höra mig nämna Henne en enda gång till. Jag blir så frustrerad, är väl inte konstigt att jag frågar när läget är som det är. Men nej, jag får inte fråga. Ingenting. Inte om Henne, inte om Honom och inte om oss. Jag förstör bara mina egna chanser säger han och att jag inte kan skynda på någonting och när jag ifrågasätter varför han är så mycket med Henne så blir han bara förbannad och är ÄNNU mer med henne bara pga att jag ifrågasatt det.

Sen lugnade det ner sig.
Alltid när jag är där klagar han dock på att han inte får något gjort, men det är inte mitt fel. Jag föreslår hela tiden att vi ska göra saker som han behöver ha gjort, men det är precis som det inte duger med min hjälp. Hur som så blev inget gjort idag heller, vi satt o småpratade och slökolla på tv. Sen när kl var 19 sa han att det var dax. Jag var tvungen att åka för nu var Hon på väg.
Tack och hej.
Konstigt nog så kändes det bra när jag åkte därifrån, messade och sa det till honom att det kändes mycket bättre nu och att han gjorde mig glad.
Det tyckte han var bra.
Vi ska höras i morgon.
Men nu sitter jag här hemma och nu är det jobbigt igen. Känns så jobbigt att jag inte kan få prata med honom om det. Han vill inte sitta och ha "terapi" med mig hela tiden och förklara samma sak om och om igen.
Jag VET hur det ligger till säger han hela tiden. Han ser ingen framtid med henne.
Läser man Hennes blogg så står där raka motsatsen, framtiden ser så ljus ut och de ligger och pratar om den hela tiden. DERAS framtid TILLSAMMANS.
Vart är jag då?
Borta.

Förpassad till avbytarbänken på heltid?

 

attis

22 januari 2010 09:40

Detta ska du bara inte finna dej i. Det känns som om du blir utnyttjad. Du får ge honom ett ultimatum. Sköt om dej vännen och ha det så gott.
Kramen

http://attisblogg.blogg.se

 

Fredrik

22 januari 2010 15:07

Så här är livet som älskarinna, har oerhört svårt att känna någon som helst sympati för dig faktiskt. Antingen så får han göra slut med henne för att vara med dig, och gör han inte det så måste du bryta. Det spelar liksom ingen roll vad DU känner, känner inte han samma sak så är det ett rent utnyttjande och det verkar du bara finna dig i. Nej, han får lov att välja, du är värd något bättre än att vänta på den skithögen...

 

Alida

29 januari 2010 13:42

jag håller med, din första kärlek, javisst men ändå.. han behandalar dig som skit rent ut sagt.. de ända du blir glad över är om du får ett ":)" istället för ett "mhm" och så illa ska de inte vara, då är de inte värt de..
han borde skämmas

http://blommman.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  It's time to move out of the darkness.Use what you feel insideYour faith alone will guide youFeel the turn in timeIt's in your heartit's in your soulDon't be scared keep believeingI know you know deep inside that your time has co...

Det är den krassa sanningen, jag har blivit misshandlad. Av Honom.Var hemma hos honom, han var grinig och jag förstod inte varför. Jag skulle åka hem men kom inte ut med bilen, så jag tog mitt pick och pack och tänkte gå. Då släpper han ut hunden så ...

Den stora fråga som alltid är den samma. Ska jag stanna kvar eller ska jag gå? De små hoppen har ger mig får mig att vilja stanna kvar, men allt annat han gör får mig att vilja gå. Det sista när vi träffats har det varit sådär, ungefär varannan gång ...

He makes me feel so sad he makes me feel so bad     Men samtidigt får han mig att känna mig så glad, så fantastisk. Alla planer vi har. Har varit ett par underbara dagar, men så fort jag kommer hem så försvinner känslan av lycka.   Inge...

Blev en tur till Honom igår ändå, nu är jag sjukt trött. Sällan det blir mycket med sömnen när man är där, sitter uppe hela nätterna. Jag önskar jag var stark, att jag var normal, att jag kunde tänka och resonera som alla andra. Jag kan det, men ja...